söndag 25 februari 2007

krav från pappsen...

Fick precis direktiv från pappa att jag måste skriva lite mer till mina "vuxna" läsare (..?) Typ, hur ser en vanlig skoldag ut? Hur går det med rummisen? Ok, jag lovar att det kommer inom kort! Mafish mushkela! (Inga problem!)

läxläsning...

Tydligen sitter hela tjocka släkten och läser min blogg (HURRA!), och bekymrar sej för att jag aldrig verkar plugga. Herregud, hur rolig skulle bloggen bli om jag pratade om mina läxor... Men som ni vill... Idag har jag suttit på ett café i 3 timmar och filat på en uppsats i engelska. Temat är "ungdomskulturer," men vi får välja vilken slags ungdomskultur eller trend som helst. Jag ska skriva om något som heter "Urfi marriages," ett fenomen som blir allt vanligare här i Egypten. "Urfi" betyder typ fejk, eller på låtsas, och är alltså ett äktenskap på låtsas. Man skriver ett slags kontrakt inför en helig muslimsk man och två vittnen, som inte är lagligt bindande. Efter det är det fritt fram för sex, vilket är den främsta anledningen till äktenskapet. I Egypten är det jäkligt dyrt att gifta sig, så många satsar på Urfi äktenskap tills dom har sparat ihop tillräckligt mycket pengar för att gifta sej på riktigt....vilket kan ta år! Tyvärr är det inte så förmånligt för tjejen att gifta sej på det här sättet. Eftersom det inte är bindande genom lag så har killen ingen skyldighet att ställa upp om tjejen skulle bli gravid. Oavsett om det finns barn med i bilden eller inte så blir det stora problem för tjejen om killen skulle bestämma sej för att sticka en dag. Hon kan inte skilja sej eftersom äktenskapet egentligen inte var lagligt, men hon anses samtidigt som gift så hon kan inte gifta om sig (??). Straffet för en kvinna som är gift med flera män är 7 år i fängelse...lite lustigt eftersom en man kan ha 4 fruar utan problem.

I alla fall, det var ett smakprov på vad jag pysslar med på dagarna. Jag pluggar visst!!!!! Bara inte på helgerna...

fredag 23 februari 2007

p.s.

Vill bara skriva en kort hälsning till Mormish som tydligen läser min blogg: Heeej!!!! Vi ses i sommar hoppas jag! Hälsa Tora, Phil, Kris och Coco så mycket! (och Hanna, men henne chattar jag med ibland.) Jag saknar er allihopa!!!



En misslyckad fest och Latex

Igår hade Jon sin glabiyya fest... Den sög. Det kommer jag ju så klart inte säga till honom, men den sög verkligen. Visserligen fanns det mycket alkohol vilket ju normalt kan rädda vilken fest som helst, men inte den här. Det var helt enkelt tråkigt. Lyckligtvis var det några egyptier där som typ var nån kompis kompis kompis, och dom insåg liksom jag att det där inte var ett värdigt sätt att spendera en torsdagskväll på. Så typ fem av egyptierna (bl.a. Hassan och Fouad som finns med på bilden), Dan, och en hysterisk amerikands brud som heter Lauren och är skitjobbig, och jag, åkte till nattklubben "Latex." Väldigt kinky namn, jag vet, men det är ingen porrklubb! Det är en av dom finare klubbarna i Kairo, betydligt trendigare än majoriteten av nattklubbarna runt Stureplan. Stället var packat med folk från AUC, plus en del andra rika egyptier. Tyvärr spelas det bara House musik där på torsdagar, vilket inte riktigt är min kopp te... Men det var riktigt roligt i alla fall! Vi lämnade Latex vid 4-tiden på morgonen och åkte till nåt ställe som är specialister på hamburgare med stekta ägg! Låter lite mysko, men det var jättemumsigt! Där satt vi ett tag, men när vi hörde morgonbönen klockan 5 insåg vi att det var dags att åka hem...

Joe, Thalia och Dan i sina galabiyyor!


fr.v. Lauren, Hassan, jag och Fouad på Latex



tisdag 20 februari 2007

jag är en STAR!

Nu har det gått två dagar sedan magsjukenatten och jag börjar så smått må bättre. Magen är rätt ok, men jag är fortfarande jättematt och orkar inte så mycket. Detta har jag dessvärre inte tid med!!! Med mitt schema måste jag vara på topp hela tiden... Idag var t.ex. min första dag som engelsklärare! AUC har ett projekt som heter STAR (student action for refugees), som hjälper flyktingar i Kairo med allt möjligt genom t.ex. olika insamlingar. De undervisar även flyktingar i olika ämnen på AUC, bl.a. engelska. En kompis till mej, Ibrahim från Yemen, drog med mej till ett möte och självklart blev jag intresserad. Jag undervisade ju i engelska på mitt college i Kalifornien, så jag har ju i alla fall lite erfarenhet. Ikväll var som sagt vår första lektion, och jag tror att det kommer bli jätteroligt! Men det är klart jag är nervös... Det finns en lista på vad dom ska kunna i slutet på terminen, och tydligen ska man lära dom både past och present tense och en MASSA annat! Skulle ju knappt kunna lära folk det här på svenska... Men det är jag och Ibrahim och en annan svensk tjej, Elisabeth, som kommer undervisa den här klassen varje tisdag och torsdag, så jag är ju i alla fall inte ensam... Majoriteten kommer från Darfur i Sudan, men det finns även några från Somalia och Eritrea och en kille från Irak. Shit vilken erfarenhet att få lära känna dom här människorna... På onsdag, imorgon alltså, har "Al Quds" sitt första möte (Al Quds betyder Jerusalem på arabiska). Det är en Palestinsk supportgrupp på AUC som jobbar med att sprida kunskap om palestiniernas situation och deras kultur. Det är verkligen något som jag brinner för, så det kommer nog bli jättekul! Men som ni ser är schemat ganska packat, så några sjukdomar har jag verkligen inte tid med!!! Ok, nu måste jag plugga... Har prov i arabiska imorgon....

måndag 19 februari 2007

En fördjävlig natt...

Fy faan vilken helvetesnatt jag har haft!!! Lite ironiskt är det att jag igår gick och skröt för en kompis att jag har då faktiskt inte blivit magsjuk här en endaste gång..... nu har jag det. Vaknade vid 3-tiden av ett fruktansvärt illamående och insåg att jag skulle behöva släpa mej bort till toaletten. Så långt kom jag desvärre inte, utan vaknade med världens huvudvärk mitt på golvet i korridoren. Antar att jag slog i huvudet rätt rejält när jag svimmade... Lyckades i alla fall ta mej till badrummet efter många vilopauser på vägen, men hann inte ända fram till toaletten utan fick kräkas i en papperskorg. Stackars städare idag... Sov sedan nån timme innan det var dags för nästa attack. Var alldeles för svag för att ens orka ta mej till toaletten, utan fick väcka rummisen som letade fram en plastpåse. En kräkattack till blev det någon timme senare, och nu är klockan 7:30 på morgonen och jag har verkligen inte sovit mycket. Har egentligen lektion kl. 8, men det är ju bara att glömma. Har ingen aning om vad jag åt igår som framkallade en så stark reaktion, men nåt var det ju. Anyway, det har var i alla fall bra för mitt sociala liv, eftersom jag nu kan tillföra nåt till alla oändliga diskussioner om kräkningar och diarré...!

fredag 16 februari 2007


Bushy (t.v.) och Amr röker sheeshah


Ahmed posar glatt för kameran

Ahmed och Amr



Närbild på mej och Amr...

Ute med grabbarna

Igår kväll var jag ute med Ahmed, Ahmed (även kallad Bushy) och Amr. Fasen vad sköna dom killarna är! Vi åkte till ett café i Nasser City, en bit utanför downtown Kairo. Vi rökte sheeshah och drack te och försökte prata så gott det gick. Amr kan nästan ingen engelska, men han har ett sånt uttrycksfullt kroppsspråk att man fattar vad han menar ändå, och han är verkligen roligast av dom alla! När dom började spela egyptisk musik på caféet började männen vid bordet bredvid spontandansa. Det är verkligen nåt man ALDRIG skulle se hemma, en grupp med nyktra vuxna män som shejkar loss med varandra sådär, haha! Och dom dansade skitbra, lite magdansinspirerat med rullande höfter och magar och snirkliga handrörelser. (Pappa, du och Lennart Berg kanske ska ta en kurs?!) Jag blev riktigt avis, vill också kunna dansa sådär!!! Efter caféet åkte vi till ett berg där man kan se ut över hela Kairo. Det var fantastiskt vackert med alla ljusen, och det är svårt att greppa hur enormt stor den här staden är när man ser den breda ut sej så långt ögat kan nå. När vi åkte hem beskrev jag vägen för killarna på arabiska! Det går framåt med språkkunskaperna...!

orkar. inte. stiga. upp...

Shit vilken slö dag..... Helt plötsligt har klockan blivit halv fem och jag har inte ens klätt på mej. Här är det i och för sig rätt normalt, men det är klart att svenskheten i mej säger att jag borde stiga upp tidigt och vara effektiv! Jag släpade mej i alla fall ner till kafeterian och köpte en amerikansk frukost med stekta ägg, korv och French toast (fattiga riddare) som jag sedan avnjöt i sängen. Har legat i sängen och chattat med folk sen dess.... Ibland inser man verkligen hur globaliseringen har förminskat världen. Här sitter jag i Kairo och chattar med en kille från Gaza som bor i Ukraina och har en flickvän från Kina! Helt otroligt egentligen... Pratade även med Hanna som är hemma i USA på sportlovet. Tydligen är det lite kris i huset nu när det inte finns nån som åker och handlar och går ut med hunden... så jag antar att jag är saknad!

torsdag 15 februari 2007



Min galabiyya!

Mohamed och galabiyyor

Jag har ju glömt att berätta om Mohamed! Mohamed är en kille som jag sprang på ute på gatan, och vi har blivit bra kompisar. Han jobbar i en parfymaffär, och jag brukar gå dit och dricka te med honom när jag har håltimma. Vi pratar om allt från kärlek till politik, och det är alltid lika roligt att hälsa på. Häromdagen undrade han om jag visste vem Malou von Sivers är, och vips slängde han fram en gästbok med en hälsning från henne, på svenska och allt, haha! Inte dåligt.... Men det bästa med att vara kompis med Mohamed är att han visar mej alla hemliga ställen i Kairo som inga utlänningar vet om. T.ex. visade han mej ett område proppfullt med sjalar, jättebilligt! Området är nästan helt gömt från gatan, med när man kommer in där är det scarf heaven! Jag köpte tre idag... Jag införskaffade även en galabiyya i samma område. En galabiyya är en lång arabisk klänning, oftast är det män som bär dom, men även en del kvinnor. Min är mörkblå i sammet med broderier där fram. Jättefin, den tänker jag använda som morgonrock när jag fryser. Anledningen till att jag köpte den är att Jon ska ha ett galabiyya party nästa helg. Alla måste ha på sej galabiyyor, så det kommer se rätt lustigt ut...

onsdag 14 februari 2007

Alla hjärtans dag

Det verkar som att en del av er undrar hur fasen jag kan kombinera skolan med det sena nattlivet här, så jag antar att jag måste förklara mej... Självklart är jag bara ute hela nätterna på helgerna. Under veckorna är jag en hyfsat snäll flicka och stannar inte ute längre än till midnatt (jag vet att det låter rätt sent med svenska mått mätt, men här anses det tidigt). MEN, helgen här är inte densamma som hemma. Här är vi lediga fredag-lördag, och inte lördag-söndag. Det är därför jag alltid är ute och festar på torsdagar....

Anyway.... Idag var det alla hjärtans dag, och jag hade lovat Ahmeds kompis Ahmed (kan kalla honom Ahmed 2...eller blir det Ahmed 3?) att jag skulle gå ut med honom. Alla hjärtans dag är verkligen jättestort här! Nästan alla tjejer gick omkring med presenter och rosor, och på AUC var det hur mycket pynt som helst! Ahmed tog med mej till en enorm galleria här i Kairo, och så åt vi romantisk middag på McDonald's, haha! Men det var i alla fall jättetrevligt, och Ahmed var verkligen en gentleman. Mot slutet av kvällen sa han visserligen att han tycker att vi borde gifta oss med varandra nån gång i framtiden, men när jag sa tack men nej tack var han mycket förstående men lovar att erbjudandet kommer finnas kvar, hahaha! Jag fick i alla fall ut en nallebjörn, ett par örhängen och ett halsband av kvällen, så jag antar att jag inte kan vara annat än nöjd...!

söndag 11 februari 2007

Mitt liv som moviestar

Ok, fredagen var helt klart en av dom skummaste nätterna i mitt liv... Vi hade samlats ett gäng hemma hos Jon (yes, han stavar tydligen Jon, inte John...) som vanligt, utan några direkta planer för kvällen. Vid 23-tiden kom Thalia och berättade om hon hade blivit tillfrågad om hon ville vara statist i en egyptisk film. En scen skulle vara på oscarsgalan, och dom behövde folk som såg utländska ut. Inspelningen skulle börja 1 på natten, troligtvis för att det var enda tiden lokalen var ledig. Självklart var vi på, så 12:45 satte vi oss i en taxi och åkte dit! Tjejerna fick långa klänningar och håret och sminket fixat, och killarna fick snygga kostymer. Det kändes som att vara i en dröm, helt absurt. Speciellt eftersom vi hade hunnit hinka i oss några öl innan vi åkte hemifrån... Efter det att vi blev klara med kostymerna fick vi sitta och vänta på att inspelningen skulle börja. Den började kl. 5:30 på morgonen! Shit vad trötta vi var, men med hjälp av X antal koppar kaffe så gick det... När vi väl fick komma in i biosalongen var det stekhett och med bländande lampor som sken oss i ansiktet hela tiden. Det blev mycket väntan även där, och många somnade i sina stolar. Jag satt bredvid en modell från Ukraina, som var otroligt rutinerad och visste precis hur man skulle bete sej på en filminspelning! Medan huvudpersonerna i filmen pratade skulle vi andra sitta och mima till varandra som om vi pratade, vilket kändes minst sagt dumt, speciellt klockan 7 på morgonen och man inte har fått en gnutta sömn... Runt 9 på morgonen, efter hur många omtagningar som helst och aldeles för många timmar i samma stol, smög vi ut ur salongen under en liten paus. Filminspelningen var långt ifrån klar, och vi klarade bara inte av tanken på att sitta där inne en sekund till. Vi sprang snabbt som sjutton till omklädningsrummen och bytte om. Efter kom det ett gäng vakter som var skitsura. Dom började skrika på oss på arabiska, och jag tänkte att nu blir vi nog skjutna. Dom var verkligen rasande. Dom följde efter oss hela vägen ut och skrek och gormade, men tanken på att stanna kvar var outhärdlig så vi försökte ignorera dom så mycket som möjligt. Tillslut hittade vi en taxi och lyckades fly från dom arga vakterna! Då hade vi varit uppe i över 24 timmar och var så trötta att vi bara satt och garvade. Vi åkte hem till Jon som gjorde jättegod frukost till allihop. Runt 10 släpade vi oss äntligen hem till våra sängar. Zzzz......

Fredagens äventyr...


Starring: jag, Thalia och Claire...


.....Nick, Dan, Joe och Jon...


Innan förvandlingen



Det är ett hårt liv att vara moviestar...


Klänningen, frisyren, och den gräsliga makeupen är på plats!




The whole cast!


Glada trots 8 timmars oavlönat arbete!


Hemgång ca. 10 på morgonen....











lördag 10 februari 2007

En helt vanlig torsdag...

I torsdags fixade jag äntligen alla mina klasser, och jag fick det precis som jag ville. Jag ville ha mer arabiska, så nu blir det 15 (!) timmar i veckan i stället för 5! Kommer förhoppningsvis kunna kommunisera lite med folk hyfsat snart...! På kvällen hade jag stämt träff med Ahmed klockan 7. Han och två kompisar träffade mej utanför AUC i ena kompisens jeep, absolut den finaste bil jag varit i sen jag kom till Egypten! Vi åkte till en nattklubb som var väldigt egyptisk och inte serverade nån alkohol, men det var skitkul i alla fall! Det är alltid lika roligt att dansa till arabisk pop. Ena kompisens bror är gift med Ahmeds syster (alla verkar vara släkt med alla här) så vid 12-tiden åkte vi hem till hans familj. Jag hade inte träffat den här familjen förut förutom väldigt kort på bröllopet, och dom var så himla glada att jag kom och hälsade på. Alla skulle pussa och nypa mina kinder hela tiden, och dom fixade håret och sminkade mej, haha! Jag kände mej som en liten barbiedocka! Ingen kunde nån engelska, så jag fick förlita mej på Ahmeds något begränsade språkkunskaper, men det gick bra i alla fall. Kommer nog lära mej arabiska jättefort på det här sättet. Förutom familjen var det ca. 10 andra personer där som alla verkade vara släkt på nåt vis... Tots att vi kom dit mitt i natten var det ingen som verkade ha en tanke på att gå och lägga sej, egyptier har minst sagt sena vanor. Klockan halv två på natten tyckte dom att det var dags för middag, så matbordet fylldes med kofta, grillad kyckling, pitabröd, sallad, tahini och baba ghanouch. Mums!!! I Egypten får man mat i vartenda hem man kommer till, det är del av deras otroligt gästvänliga kultur. Sen sitter alla och tittar så att man äter riktigt ordentligt, och blir oerhört sårade om man inte äter så mycket. Och att säga nej till mat helt för att man inte är hungrig är uteslutet, det skulle vara väldigt ohövligt... Så ska man till mer än en familj på kort tid så gäller det att vara rejält hungrig från början och planera sitt matintag! Runt kl. 3 åkte vi till Ahmeds andra bror, den familjen som jag redan har tillbringat en del tid med. Det är betydligt lugnare hemma hos dom, så det är ganska skönt. Självklart var jag tvungen att äta även där, men som tur var nöjde dom sej med en smörgås... Kl. 4 på morgonen tyckte dom att det var dags för 7-åriga lilla Omar att gå och lägga sej (!) medan resten av oss satt uppe till 8 och drack oräkneligt många koppar te....

torsdag 8 februari 2007


Här står lagen uppradade... tyvärr ser man inte våra svenska hjältar (?) så bra.










Förkylning och fotboll

Usch, här sitter jag med en dunderförkylning waiting to happen... Är alldeles tjock i huvudet och näsan vill inte sluta rinna. Fy fan, sånt här har jag ju inte tid med!! Det blev inte så mycket sömn igår heller, eftersom jag var på fotbollsmatch! Ambassaden hade hyrt en stor turistbuss för ändamålet, så det var en hel klan som åkte dit. När jag gick på bussen upptäckte jag något märkligt... Alla svenskar satt i främre delen, sen var det ett gap med tomma säten, och sen satt alla lokalanställda egyptier längst bak. Det var helt bisarrt, pågår det apartheid på ambassaden??? Man ville ju inte sitta med alla gamla mossiga diplomater (självklart gäller inte det dej mamma, du är klart omossig!), så jag satte mej längst bak med egyptierna istället, dom är ju betydligt roligare. Dom blev skitglada och ropade "yeees, come sit with us!!!" så det är klart man inte kan säga nej till ett sånt bemötande!

Matchen i sej var skittrisst. Sverige spelade dåligt och förlorade med 2-0. Men egyptierna var ju glada! Självklart var det ju coolt att bara få vara där, så vem som vann spelade inte så stor roll egentligen....enligt mej alltså. Innan matchen sparkades det ut fotbollar i publiken, och en landade rakt i mitt knä! Hela kvällen hade jag ett gäng med småungar efter mej som suktade efter bollen, haha! Eftersom jag ju inte spelar speciellt mycket fotboll (...) så bestämde jag mej för att ge bort bollen innan jag gick på bussen. Tyvärr var det lättare sagt än gjort, eftersom jag hade så många barn som omringade mej. Man kan ju inte bara välja en unge och ge bollen till honom eller henne mitt framför ögonen på alla andra, sånt klarar jag inte. Så precis innan jag gick på bussen slängde jag bollen bakåt, så fick dom lösa det hela själva. När jag vände mej om var det en hel hög med småkillar som brottades om bollen! Det såg rätt brutalt ut, så jag hoppas alla överlevde...

tisdag 6 februari 2007

några kulturskillnader...

Ok, måste få skriva lite om några av de kulturkrockar jag upplever här...

1. Mohameds syster Angham. Hon är en av de få extrema kvinnor här som är helt täckta när dom går ut, inklusive ansiktet. Det ser så läskigt ut tycker jag, som en svart vålnad med en liten springa vid ögonen. Men innanfär hemmets väggar ser hon ut som vem som helst. Första kvällen jag sov där var jag inne i Anghams sovrum med henne och Sarah. Angham skulle byta om, så hon drog av sej sin långa svarta klänning. Det jag fick se fick mej att totalt tappa hakan. Hon hade på sej ett supersexigt kort litet nattlinne, som var helt genomskinligt vid brösten! Med det långa, lockiga håret utsläppt, och med det nattlinnet, såg hon lugnt ut att platsa i Playboy! Haha, jag trodde inte det var sant! Jag kommer definitivt inte kunna titta på heltäckta kvinnor på samma sätt igen, inte nu när jag vet vad dom har på sej under...

2. Alla män här, oavsett ålder, går och håller varandra i handen eller under armen. Dom är väldigt fysiska med varandra, något som aldrig skulle accepteras av heterosexuella män i Sverige eller USA. Vi har haft en del teorier om det hela, kanske är det avsaknaden av kvinnlig kontakt bland ogifta män som gör det, eller kanske är anledningen att "hotet" om att anses homosexuell inte hänger över män här som det gör i Västvärlden. Eftersom homosexualitet är olagligt och officiellt inte existerar, skulle det aldrig falla en egyptier in att anklaga en annan man för att vara bög. I alla fall så är det inte ovanligt att se en man smeka en annan man på ryggen, och när dom träffas pussar dom alltid varandra på kinderna. Med kvinnorna skakar dom bara hand!

3. Ogifta kvinnor och män ska helst inte ha någon som helst fysisk kontakt med varandra. Efter att jag hade sovit hos Mohameds familj, följde han och Ahmed med mej till taxin. Innan jag hoppade in tänkte jag ge dom en varsin kram, helt normalt tyckte jag. Men båda ryggade tillbaka och sa "nooo" och sträckte fram handen istället. Då kände jag mej lite dum, haha! På AUCs campus är reglerna i och för sig inte så strikta, där ser man folk som håller om varandra eller håller handen. Men jag har faktiskt inte sett nån som pussats öppet... Där går nog gränsen även för liberala egyptier!

Jag har en massa mer historier och observationer, men nu måste jag gå om jag ska hinna till arabiskan!

Skilda världar

Har glömt berätta om min roliga söndag! På förmiddan hade jag lektioner, men på eftermiddan hade jag och Mohamed bestämt att vi skulle träffas. Vi skulle träffas klockan 3.... två timmar senare lyckades vi hitta varann i Kairos jungel, haha! Man får verkligen lära sej tålamod här... Mohamed hade med sej sin kompis "Ortega." Dom är bara 18 och 19 år, så jag tänkte att det här kommer väl bli lagom kul... Men det visade sej bli en av dom bästa kvällarna hittills, jag skrattade konstant i 4 timmar! Egyptisk humor är så jäkla skön, I love it! Den är ganska sarkastisk och smart, inte en massa larv. Vi satt vid nåt litet ställe vid Nilen och drack te och pratade och diskuterade fördomar mot egyptier. Dom vet ju att folk har fördomar mot araber, men dom bara garvar åt det hela.

Mohamed hade lovat sin familj (samma som jag sov hos efter bröllopet) att ta med mej hem, så jag hade inte så mycket val... Hans syster hade gjort jättegod mat med ris och Kofta, så bara det var värt besväret att åka dit! Sen satt vi och pratade i flera timmar, med tv:n på i bakgrunden. Jag tror att det är status att ha tv här, så det är ALLTID på, haha! Mohameds ena syster, Angham, är väldigt orolig för mej eftersom jag inte är religiös. Hon hade en föreläsning om att jag måste välja islam, kristendom eller judendom så fort som möjligt, så att jag kommer till paradiset om jag skulle dö imorgon. Men hon har lovat att be för mej, så jag kanske har lite tid på mej..! Eftersom det blev rätt sent så bestämdes det att jag skulle sova över. Ska nog köpa en tandborste snart som jag kan ha där! Systern Sarah satt uppe och pluggade hela natten, med en ljudinspelning av Koranen på i bakgrunden. Det är otroligt väldigt avslappnande, min rumskompis brukar också spela Koranen på kvällarna. Den monotona sången är väldigt lugnande, och jag sov som en stock...

Efter lite över 2 veckor här i Kairo känns det som om jag lever i två världar. Ena natten är jag ute med en massa amerikaner på nån hipp klubb, och andra natten sover jag hos en egyptisk familj med Koranen i bakgrunden... Det börjar faktiskt bli lite förvirrande, jag har aldrig varit med om sånna extrema kontraster förut. Men jag antar att det löser sej med tiden...

Hejja Sverige!

Pust, idag har jag sprungit runt som en galning för att få nån ordning på mina klasser. Jag vill göra en del ändringar i schemat så att jag kan plugga lite mer arabiska. Än har det inte löst sej, men förhoppningsvis fixar det sej imorgon. Jag tyckte absolut att min arabiskakurs var för lätt, så förhoppningsvis kan jag byta... och så vill jag ta en kurs i vanlig egyptisk arabiska, så att jag kan förstå folk man pratar med på gatan. Tyvärr är AUC oerhört byråkratiskt, så allt tar sin lilla tid...

Anyway... Imorgon ska jag på fotbollsmatch Sverige-Egypten! Ska gå med några från svenska ambassaden, och det ska bli så himla kul! Hejja Sverige!!!!!

måndag 5 februari 2007

Zzzz...

Ok, nu har jag gått två dagar i skolan och är skittrött. Har inte haft engelska ännu eftersom den börjar först nästa vecka, men annars har jag haft alla mina lektioner. Två av dom, litteraturen och intro till islam, är med samma lärare....tyvärr. Hon är en äldre amerikansk tant som är verkar skittråkig. Men jag har en känsla av att det kommer vara hyfsat lätt att få bra betyg, så det är väl alltid något. Har också haft philosophical thinking och arabiska. Filosofin verkar bra för läraren är rätt kul, men i arabiskan känner jag att jag ligger före alla andra. Inte så himla kul att sitta och traggla alfabetet igen... Men förhoppningsvis blir det ett lätt "A"! Men shit vad trött jag är.... vet inte om det är vädret kanske... Det är grått och mulet och regningt och ganska kallt. Ikväll skulle jag egentligen ut och fira en tjejs födelsedag, men jag har precis bestämt mej för att stanna hemma och sova. Då vet man att jag är trött....

lördag 3 februari 2007

Sista dagen i frihet....

Idag har det regnat som sjutton här i Kairo, så hela stan är en enda lerpöl.... Idag var också sista dagen på min fyra dagar långa orientering på univeristetet. Imorgon börjar alvaret. Måste vakna 7.30 vilket kommer bli ett riktigt helvete efter att ha partat hela nätterna och sovit bort dagarna... men imorgon klockan nio börjar jag dagen med klassisk arabisk litteratur följt av introduktion till islam. Ska ju bli rätt spännande i alla fall.... På eftermiddan ska jag åka till Giza och hälsa på familjen som jag sov hos efter bröllopet, så det ska bli skitkul.

Näha, nu är klickan nästan midnatt så jag måste absolut försöka sova. Natti natt!!!

fredag 2 februari 2007



Dans!



Brudparet!


Mohamed med systern Sarah (som är gift med Ahmeds bror)



Jag och Ahmed



Brudparet med "the wedding singer." Han är skitkänd i hela Mellanöstern, så folk blev jätteimpade när jag berättade att jag hade sett honom live!



Bröllopstårtan...




En lååång dag...

Ojojoj, vad kul det var att gå på egyptiskt bröllop!!! Det var nog en av dom mest fantastiska upplevelser jag någonsin varit med om. Det hela började i och för sig lite osmidigt. Ahmed hade sagt att vi skulle träffas vid Cairo Tower kl 20 för att sedan gå till den närliggande festlokalen tillsammans. Svensk och punktlig som man är så var jag vid Cairo Tower 19.55..... 40 minuter senare kom Ahmed och hämtade mej! Men det var lugnt, jag träffade några roliga egyptier som jag satt och snackade med hela tiden, så det var ingen fara.

Själva festlokalen var otrolig, med guld och volanger och rosetter och blinkande ljus och konfetti överallt! Här älskar dom sånt som vi i Sverige kanske tycker är lite "tacky", det är väl bara att kolla in brudens klänning så förstår ni varför... Men jag tycker att det är rätt charmigt. Hela kvällen gick i princip ut på att dansa. Och shit som dom dansade... Speciellt männen var helt otroliga, jag har aldrig nånsin sett män dansa sådär! Och dom var skitbra, kunde vicka på höfterna som riktiga magdansöser! Till och med småkillarna på typ 3 år rullade med höfterna som rena proffsen! Själv har man väl sitt svenska blod att tacka för att man inte hämningslöst kan shejka loss till arabisk musik utan en droppe alkohol i blodet...haha! Men jag försökte... Måste säga att jag var i chocktillstånd större delen av kvällen, kunde inte fatta att jag var där. Det kändes som en modern version av tusen och en natt...

Jag hade frågade Ahmed om jag skulle äta innan jag kom till bröllopet, men han sa att det inte behövdes. Jag kom därför till bröllopet rätt hungrig och förväntade mej att få mat rätt snart.... middagen serverades tjugo i ett på natten!!! Jag höll ju på att svimma.... Men när maten väl kom så fanns det hur mycket god mat och efterätt som helst.

När festen var över vid 3-tiden blev jag hembjuden till värdfamiljen! Eller bjuden och bjuden..kvinnorna i familjen tog mej i princip under armen och sa "nu går vi, du ska sova hos oss inatt." Haha, helt sanslöst! Så jag åkte hem med dom och hade en jättetrevlig natt! Jag, Ahmed, hans två böder med fruar (som för övrigt var systrar), fruarnas bror Mohamed, samt ena brorsans 7-åriga son Omar satt uppe till 7 på morgonen och snackade och åt mat och kollade på tv. Det var helt underbart att få en sådan inblick i en egyptisk familj. Dom fick mej att känna mej så otroligt välkommen, en sådan enorm gästfrihet har jag aldrig stött på tidigare... Det var absolut det roligaste jag varit med om sen jag kom till Egypten! Vid 7 gick jag och la mej ett tag, men efter en timme var det dags att vakna, för jag hade aktiviteter på universitetet. Jag gick upp, tog en taxi tillbaka till mitt rum, bytte om (hann inte ens dusha..) och åkte till universitetet för att vara med på deras 5 timmar långa aktivitetsprogram... shit vilken dag....