Min sista natt i Dhesheh hade jag och några killkompisar bestämt att vi skulle dricka vin tillsammans, men eftersom jag alltid måste vara hemma senast 23:30 hos familjen jag bor hos och jag ju inte direkt kan komma inraglande så tänkte vi att jag skulle sova min sisa natt någon annan stans. Det bästa hade ju varit om jag kunde sova utanför Dheisheh, men det sket sej så istället bestämdes det att jag skulle sova hos en av killarna, som tyvärr bor tvärs över gatan från “min” familj. Inte så himla smart eftersom jag hade sagt till familjen att jag skulle åka till Jerusalem… Så när det var dags att ge sej ut på kvällen satte dom en palestinasjal på huvet på mej och jag fick låna en lång svart kappa. (Jag var typ den enda i hela Västbanken med en vit kappa, så ALLA skulle känna igen mej om jag hade den på mej..)
Den enda bilen vi kunde åka i ner till Betlehem för att köpa vin var väldigt svårstartad, så först fick vi knuffa bilen flera kvarter innan den ville komma igång. Tänk er mej i en svart kappa knuffandes på en bil i Dheisheh mitt i natten… När vi närmade oss stora vägen utanför Dheisheh såg vi plötsligt en massa militärjeepar som körde mot den stora ingången till lägret. Killarna fattade direkt att det var arresteringar på gång och började ringa runt till alla de kände för att varna. Typ 2 minuter senare såg vi en kille komma utspringandes från Dheisheh och kasta sig i en bil som körde i raketfart därifrån. Tydligen var han efterlyst av Israel… Men en 16-årig tjej blev arresterad, vet inte varför. För killarna var det hela helt normalt, men jag tycker det är fruktansvärt obehagligt att soldaterna bara kommer till Dheisheh mitt i natten och går in i hus och arresterar folk…
I alla fall så åkte vi och köpte vin och sen satt vi hemma hos en kille och snackade tills 5 på morgonen. Som om inget hade hänt. Det är vardag där.
onsdag 6 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Har just läst dina inlägg i tidsordning från det att du kom till Västbanken, och de var innehållsrika och välskrivna. Avsnittet om begravningen var inte deprimerande läsning utan bra,rak nyhetsrapportering.
När nyheten om PFLP-ledarens död kom på skärmarna satt jag på text-tv. Det blev en notis om honom. Vad jag minns var han kristen palestinier och läkare innan han blev revolutionär på heltid.
Den vita arabiska klänningen skulle passa bra om jag får en uppenbarelse och som pensionär börjar predika i Spånga centrum. Anton är ju betydligt längre än jag. Låt klänningslängden avgöra vem som blir innehavare.
Pappsen
PS. Googlade kyrkan i Jerusalem, som på svenska väl kallas begravningskyrkan, för att kolla det där sista ordet. Det visar sig vara ett lurigt ett: Sepulchre, ska det stavas och betyder just begravningskyrka. DS
Skicka en kommentar