torsdag 13 mars 2008
Kom på att jag ju måste berätta lite om tjej-killrelationerna här… Som tjej behandlas man verkligen som en prinsessa när man är ute med egyptiska killkompisar. Som svensk hade jag självklart stora problem med det i början eftersom man är van vid att vara så himla självständig och jämlik. (Vilket ju är skitbra, missförstå mej inte). Men efter ett tag inser man att man inte kan bete sej som hemma, och att det är lika bra att börja uppskatta att bli bortskämd eftersom man ändå inte kan göra nåt åt det. Till exempel har jag helt slutat ta fram plånboken när jag är ute och äter eller dricker med en egyptisk kille. Man får ändå inte betala, så det är ingen ide. Och även om det känns konstigt så är det ju jäkligt ekonomiskt… En annan grej är att killen alltid går närmast trafiken när man är ute och går. Det kanske låter lite skumt, men om man nånsin upplevt Kairotrafiken och vet hur livsfarlig den är så vet man vilken uppoffring det är att tvingas gå bredvid bilarna. Går man över en gata går killen alltid på den sidan som bilarna kommer ifrån, så det kan bli ett jäkla springande fram och tillbaka om man korsar många gator där bilarna kör åt olika håll… Det är också en självklarhet att killen öppnar dörrar och att han aldrig går in i ett rum framför tjejen. Kan ju låta stenåldersaktigt, men så här kommer jag nog aldrig bli behandlad någon annan stans och jag måste säga att det är lite roligt som omväxling. Bara man inte blir för van, någon gång måste man väl gå tillbaka till att betala halva notan…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Redan din farmor Dagmar talade uppskattande om män som gick närmast trafiken i sällskap med en kvinna. Jag minns inte vad hon hade för erfarenheter av detta, men hon nämnde det för sina barn som något verkligt tjusigt och troligen värt att ta efter.
Far
Skicka en kommentar