Intressant artikel pa dn.se idag om huspriser i varldens huvudstader. Kairo ligger mycket bra till, kanske nan borde satsa?

Har idag bestamt mej for ett forsenat nyarslofte: jag ska aldrig mer klaga pa att det ar for kallt hemma hos pappa! Inte efter att ha upplevt inomhuskylan pa Vastbanken och i Kairo. Da kan man snacka frostskador... Sitter man langre bort an ca 30 cm fran varmeelementet ar det mossa och vantar som galler. Men jag tror att det ar bra for psyket. Har heller inte duschat pa 3 dagar, och idag blir det heller ingen dusch. Maste spara pa varmvattnet! Kommer inte klaga lika mycket pa bagateller efter det har.

Det har blir bara nagra snabba rader for att intyga att jag kom fram till Betlehem ok. Fick skjuts fran Eilat till Jerusalem med en amerikansk kristen fundamentalist, typ, som ville att vi skulle be tillsammans och tyckte att jag skulle skriva ner i min kalender att den 24:e january 2008 var dagen da jag fann Jesus. Jag sager da det.... Allt gick i alla fall bra och nu ar jag har! No worries!! Bara JAKLIGT kallt...!!!

Tack gode gud, vi har fått sol igen!!! De senaste 2 dagarna har varit skitdeprimerande, regn och rusk och grått.... Kairo förvandlades till en enda stor lerpöl... Usch! Staden är verkligen inte byggd för regn, bara det kommer lite regn så bildas enorma vattenpölar överallt som man måste hoppa över. Men nu har det som sagt blivit bättre.

Imorgon bitti klockan 06:00 sätter jag mej på bussen till israeliska gränsen. Har en lång resa framför mej: 6 timmar till gränsen, X antal timmar att ta sej över gränsen, taxi till busstationen i Eilat, buss från Eilat till Jerusalem 5 timmar, taxi från den stora busstationen i Jerusalem till den arabiska busstationen i Jerusalem, buss till Betlehem, taxi från checkpointen i Betlehem till Dheisheh..... Oh la la..... Medn det kommer vara värt det, ska bli sååå kul att se mina kompisar igen. Och att få äta Keyans mammas mat, mmmmums!!! Hade tänkt ta med laptopen så att jag skulle kunna blogga från Dheisheh, men sen kom jag ihåg att det blev tjafs vid gränsen förra gången eftersom det är väldigt suspekt att resa med en dator till Israel. Den kan ju användas till att kontrollera bomber... Eller nåt..

Är så otroligt glad över att Egypten bestämde sej för att i alla fall tillfälligt öppna Rafah, gränsen mellan Gaza och Egypten. Det som sker i Gaza nu är helt ofattbart, Sonja och jag sitter klistrade vid Al Jazeera varje dag och förfasas. Usch nu blir jag upprörd. Bäst att gå och ta en kaffe...

Jag har ju förstått att många där hemma tror att jag bara festar och super dagarna i ända. Det kan jag leva med, även om det ju självklart inte är sant. Droppen var däremot när faster Kickan undrade om jag inte ens har varit vid pyramiderna!! Herregud, så illa är det verkligen inte! Bevis:

Pyramiderna med Jon våren -07Jag och Scott vid pyramiderna sommaren -07Annika, Otto och jag vid pyramiderna hösten -07

Så de så!

Usch, idag har varit en trisst dag än så länge.... Först kom städerskan två timmar innan bestämd tid vilket betydde att jag var tvungen att vakna tidigare än beräknat = Hanna inte glad. (Jag vet, lyxproblem verkligen. Var ändå överlycklig att se henne, Sonja hade inte direkt städat medan jag var i Sverige...) Sen insåg jag att vädret var urpissigt, grått och lite regn = Hanna verkligen inte glad. Har nu också fått reda på att Sonjas och min Luxor- och Aswanresa inte blir av eftersom hon måste jobba. Tror istället att jag drar en sväng till Palestina, har snackat med några kompisar där och jag kan bo hos dom några dagar. Vill inte sitta här och vara bakis till universitetet börjar, nåt vettigt måste jag ju hitta på! Så varför inte åka tillbaka till Jesus hoods igen för.... tredje gången...

Två bra grejer har i alla fall hänt idag. Först och främst så har vi fått tillbaka varmvattnet i lägenheten! Har inte haft varmvatten på flera dar, så igår åkte jag hem till en kompis och duschade efter att ha insett att tre dagar utan att duscha är lite... otrevligt för omgivningen. Men städerskan fixade biffen, finns nog inget den kvinnan inte klarar av. Andra bra grejen är att telefonen fixades idag!!! Så nu mamma och pappa kan ni ringa igen, bra va??

Först och främst, förlåt för dåligt bloggande... Har ju som ni säkert har förstått inget internet hemma utan måste släpa mej iväg till ett cafe nånstans för att kunna gå online. Nu sitter jag på ett cafe på Zamalek aldeles vid Nilen och har haft en supertrevlig eftermiddag med Sherien. Sitter man i solen är det faktiskt riktigt varmt, så vi satt och glassade i t-shirt med varsin latte och snackade skit och oskit. Nu börjar solen gå ner och kvällsbönen ekar för fullt i bakgrunden. Riktigs stämningsfullt.

De senaste två dagarna har varit rätt galna. Eftersom de flesta av mina vänner jobbar på dagarna så har det blivit många sena kvällar och ännu senare morgnar i sängen. I förrgår var det Sheriens födelsedag, så vi hade förfest hemma hos mej och Sonja med en massa folk, dans och tårta (som folk käkade ur kastrullock eftersom vi inte hade några rena tallrikar...) Efter det bar det av till favvostället Mojito för mera dans. När Mojito stängde klockan 3 skulle vi vidare till ett annat ställe, men nån smart person i bilen tyckte att vi skulle åka till Alexandria och se soluppgången på stranden... (Ja mamma, chauffören var nykter). Tyvärr var vägen till Alexandria så dimmig att man inte såg något, så vi var tvungna att vända tillbaka. Däremot bestämde vi oss för att åka dagen därpå, så igår satte vi oss i bilen och åkte till Alexandria. Tyvärr vaknade yours truly lite sent, så vi kom inte iväg förän fram på eftermiddagen, alltså var det redan mörkt när vi kom fram. Vi hittade en supermysig liten restaurang med såååå god fisk, krabba och räkor, och vi åt tills det petade ut fisk ur öronen på oss. Efter middagen cruisade vi runt lite och jag fick äntligen se biblioteket, om än bara från utsidan. Det är verkligen helt otroligt, ser ut som ett UFO! Tyvärr var jag inte tillräckligt nära för att se statyerna utanför som Kickan pratade om. Vi kom tillbaka till Kairo runt 23, och trots att det varit en lång dag hade jag hur mycket energi som helst och blev superglad när jag fick ett sms från min svenske kompis Thomas som sa att han var på Club 35 med jobbarkompisar och jag var välkommen att komma dit. Alltså svidade jag om lite snabbt och åkte dit. Kvällen var hur kul som helst och jag dansade tills tidigt i morse. Ojoj vilka hektiska 2 dygn...

Nästa vecka ska jag och Sonja försöka åka ner till Luxor och Aswan, men det beror på om hon får ledigt från jobbet eller inte. Troligtvis kommer det inte bli bestämt förrän i sista sekunden, säkert samma dag, så om jag helt plötsligt försvinner i några dagar så sitter jag nog på en kamel i Aswan eller på en båt på Nilen. Som ni kanske har förstått från Alexandriaresan så är folk rätt spontana här, planering är inte egyptiernas starka sida... Kanske har jag och Sonja smittats lite?

HERREGUD!!!!!!!!! Ett mer byråkratiskt ställe än AUC är nog omöjligt att hitta... Har spenderat hela dagen på universitetet för att få EN underskrift på ETT papper från CSN, och jag har fortfarande inte fått den utan måste komma tillbaka imorgon!!! Man blir bara kringskickad från ena stället till det andra och ingen vet nånting om nånting. JAG BLIR GALEN!!!!!!!!!!!!!!

Hallåååå igen! Nu är jag alltså tillbaka i Kairo igen efter att ha varit hemma i Sverige en sväng över jul och nyår. Resan hit gick bra, förutom att jag missade planet från Wien till Cairo pga förseningar från Arlanda. Men lyckligtvis fanns det ett plan senare samma dag, så jag behövde tack och lov inte sova över i Wien... På flygplatsen mötte Tarek, och kvällen spenderades i lägenheten pratandes och skrattandes med Sonja, Tarek och Yasser. Igår satt jag och Sonja framför TV:n absolut hela dagen, film efter film visades på TV så vi kom liksom aldrig upp ur soffan. Men det var precis vad jag behövde!

Jag tror att jag redan har klagat på att det är så helvetes kallt inomhus här, men nu är situationen helt sanslös!!! Det är så fruktansvärt kallt i lägenheten att jag sov med dubbla strumpor, dubbla pyjamasbyxor, pyjamaströja och tjocktröja, och ändå frös!!! Det är som en liten igloo... Även om det blir varmare på dagarna så är det inte tillräckligt för att värma upp lägenheten så nätterna är verkligen fruktansvärda. Brrrrrrrr.........

JAAAAAAA, jag är klar!!!!!! Satt uppe nästan hela natten och skrev min sista uppsats, men nu är den inlämnad och jag har över en månad av slappande framför mej! Ikväll ska det tamesjutton firas rejält. Synd bara att det är lördag och imorgon är en vanlig arbetsdag, så det är nog inte så livat på stan... Men jag och Sonja har en förmåga att kunna festa till det själva i lägenheten även om det bara är vi två, så det blir nog bra.

Shit, nu håller jag på att frysa fingrarna av mej....

Jaaaa.... luciafirandet på ambassaden igår var väl kanske inte världens mest livade tillställning.... Mest gamla tanter och gubbar. Men luciatåget var ursött, de yngsta barnen var runt 3-4 år och det var så man ville äta upp dom!!! Kanelbullarna var farligt goda, men lussebullarna hade för lite saffran i sej. Lyckligtvis fanns det glögg i mängder, vilket ju förbättrade tillvaron (i alla fall min...) avsevärt! Efter firandet satt jag och Nadia, en svensk tjej från AUC, på Pub 28 i några timmar och babblade och delade på en flaska vin. Mycket trevligt!!! Kvällen avslutades på nattklubben Mojito där jag dansade runt i strumplästen eftersom mina höga klackar (man måste ju se respekabel ut när man ska till ambassaden...) gjorde fördjävligt ont. När jag kom hem på morgonkvisten hittade jag en utslagen Sonja som hade druckit liiiite för mycket... Stackars tjej, hon såg för ynklig ut... Men, men... ingen är perfekt.

Tjohoo, ikväll bär det av till ambassaden på Lucia!!! Ska bli riktigt kul faktiskt. Behöver verkligen lite julmys efter den här helvetiska veckan... Natten till tisdagen sov jag inte en blund, satt uppe HELA natten och skrev uppsatser, sen gick jag till universitetet och på eftermiddan hade jag en presentation i historia. Då hade jag varit vaken i 30 timmar i sträck. Hallelujah!! Tror att det är personligt rekord faktiskt. Allt jag har kvar nu är en uppsats till på lördag, sen är jag färdig! Ska bli såååååå skönt att komma hem till Sverige ett tag och bara vila och ta det lugnt. Eller....?

Igår tillbringade jag dagen hemma i det Saudi Arabiska residenset. Har blivit rätt bra kompis med ambasadörens son, och igår bjöd han på lunch hemma hos sig i "the four seasons hotel" där han bor.... Inte dåligt precis... Killen är också släkt med det Saudiska kungahuset, så jag har fått höra en massa smaskiga detaljer om familjen. Helt sjukt vilka personer man träffar här...

Axel habibi, självklart läser jag din blogg!!! Kollar den varje dag, WALLAHI!! (Jag svär..) Försökte lämna en kommentar idag men internet hakade upp sej och då gav jag upp. Föresten, brevet får nog vänta eftersom jag är busy busy just nu, men om typ 2 veckor får du höra alla historier in person istället. Du, jag, några bärs, och en massa skvaller!! Elhamdulilah!!!!

Idag ringde jag ambassaden och undrade varför i h-vete jag inte fått någon Luciainbjudan!!!! Men nu är det fixat så förhoppningsvis kommer inbjudan på posten snart. Ser verkligen fram emot lite Natten Går Tunga Fjät (vad är fjät???! Eller har jag sjungit fel i 24 år???) och lite julbak, vilket jag förutsätter att ambassaden har fixat...

Ikväll ska jag (lyssna nu Kickan) sitta hemma och skriva en uppsats, trots att det är stort party på Cairo Jazz och alla ska dit. Men nej, jag kommer sitta hemma i soffan och skriva om Corporate Social Responsibility. Roligt värre. Men det är ok, vi hade en liiiten fest igår kväll, och imorgon ska jag och Sonja ha stooort julparty!!! Ska bli sååååååååååå kul!!!!!!!!!

Jo Kickan, visst pluggar jag också! Även om jag måste erkänna att det sociala har tagit över liiiite den här terminen så har jag fortfarande bra betyg. Det enda som kanske inte går så himla bra är arabiskan, så jag förbereder mej på mitt första B vilket ju ändå är ett bra betyg. Måste säga att jag är glad att jag lärt mej slppna av lite. Det blir väldigt stressigt att pressa sej själv till A i alla ämnen, men nu känner jag inte längre att världen kommer rasa om jag får ett B. Även om betygen är viktiga och jag aldrig skulle låta dom bli lägre än B, så tycker jag att det sociala livet nästan är minst lika viktigt och jag har varit gladare den här teminen än jag varit på länge. Jag har träffat jättemycket nya vänner och det finns faktiskt inget som jag skulle vilja ändra i mitt liv just nu. Det är en superbra känsla. Men även om det kanska låter som att jag aldrig pluggar här på bloggen så är det ju inte hela sanningen. "Party hard and study hard" är mitt motto! Men samtidigt får man ju lite perspektiv på tillvaron när man bor här, och de "problem" man har känns ganska betydelselösa när man jämför med folk man möter. När libaneserna berättar om sina upplevelser under inbördeskriget känns det ganska futtigt att bli deprimerad över ett A-.....

Summan av kardemumman är att jag pluggar, får bra betyg, men har lärt mej att betygen inte får avgöra ens värde som person. Livet är för kort och underbart för att få magsår!!

Ååååh, igår hade jag och Sonja en riktig myskväll. Vi julpyntade hela lägenheten, drack (lite) vin och åt kakor. Julpyntet går i Egyptiskt tecken med mycket glitter, guld och röda blinkande hjärtan... Finfint verkligen!

För att demonstrera hur absurt livet här kan te sig ibland måste jag snabbt berätta om min fredag innan jag måste springa till nästa lektion. I fredags var jag rätt bakis och hade tänkt spendera hela dagen i sängen läsandes "Girls of Ryadh". Vid lunchtid ringde dock en av mina bästa kompisar, Wessam, och beordrade mej att infinna mej vid Bosniska ambassadörens residens så fort som möjligt. Wessam, ambassadören, diplomater och andra personer som trodde dom var viktiga hade pool party, så när jag kom dit satt alla vid poolen och drack cognac och åt utsökt kyckling tillagad av Mr. Ambassador himself! Själv kom jag dit i rätt risigt tillstånd, utan att ens ha duschat efter torsdagskvällens missöden... Men det var faktiskt hur kul som helst, vi stannade ända till midnatt dansandes, ätandes och drickandes. Så kan det gå, ena sekunden undrar man om man ska orka ta sej ur sängen för att gå på toaletten, och i nästa sitter man med "fint" folk och dricker $120 (!) cognac. Inte illa pinkat tycker jag.

Fick mejl från faster Kickan igår där hon undrade om jag aldrig sover och att jag faktiskt måste sova för att kunna tänka klart. Igår kväll hade jag tänkt gå ut och dansa trots förkylning, men Kickans ord fick mej att stanna hemma och sova typ 13 timmar! Ibland måste man bli påmind av nån äldre och ansvarsfull person.

Igår satte jag hjärtat i halsgropen då jag upptäckte att jag tappat bort plånboken. Fan alltså!!!!! Nej, den är inte stulen, det är bara jag som är en jäkla klant. Men med mammas och pappas hjälp verkar det hela lösa sej. Plus alla mina underbara kompisar här som verkligen ställer upp, det har ringt en hel massa människor som undrar om jag behöver pengar. Det känns riktigt bra.

Den här helgen är Sonja i Alexandria och jag känner mej väldigt ensam.... Konstigt att tänka sej att för bara några veckor sen ville jag absolut inte ha en rummis. Men träffar man rätt person så... I onsdags hade vi stor fest i lägenheten, alla älskar Sonjas och mina fester. Vi hade laddat ner en massa underbara hits från 80 och 90 talen (kan nån säga Mr. Vain??) så det blev ett retroparty utan dess like. Måste säga att vi har väldigt toleranta grannar som aldrig klagar, för några veckor sedan hade vi fest hos libaneserna och då ringde nån gnällig granne polisen. Men polisen här tar tacksamt emot 100 pund och sen är saken fixad. Är samhället redan korrupt får man utnyttja systemet...

Två bilder jag hittade där man ser vardagsrummet i Sonjas och min lägenhet! Party party... Pappa, känner du igen fåtöljen?

YMCA....

Bilder på lägenheten kommer inom kort...

Sonja, jag och Borai på segelbåt på Nilen.

Jag, Sonja och Babs (hennes kompis som var här och hälsade på) partar på Ritmo!

Brrr... sitter här och väntar på veckans dabkaträning och håller på att frysa häcken av mej. Eller nja, det kanske är lite överdrivet med tanke på att ni kanske har regn och rusk hemma, men det har i alla fall slagit om rejält i väderväg här. Många egyptier går omkring med tjocka jackor på sej vilket ju är rätt komiskt i mina ögon... Men nu kan jag i alla fall äntligen använda min älskade skinnjacka på kvällarna, hallelujah!

Förra veckan var helt out of control. Sonja hade besök från Holland, så från att ha bott ensam i min lilla lägenhet var vi helt plötsligt tre tjejer som trängdes. Men det var verkligen superkul!!! Det blev definitivt för mycket festande och för lite sovande, men det var det faktiskt värt. Festande (och en hel del drickande) tävlade om min tid med dabkauppvisning, engelskaundervisning och plugg, men på nåt sätt gick det hela ihop. Jag har fått nån slags energikick som gör att jag orkar med nästan hur mycket som helst nu för tiden, men jag antar att det är för att jag har så roligt. Tiden när jag satt hemma och slöade framför tv:n känns långt borta och istället är det full fart framåt som gäller. Den här veckan kommer däremot bli betydligt lugnare, Sonja och jag har en pakt att det inte får surplas en droppe vin förrän på torsdag, av respekt för vår hälsa...

Ok, innan jag glömmer det... min adress är Mohamed Mazloume street 4 (i wust el balad), lägenhet 92. Nu vet i alla fall mammma och pappa vart dom ska skicka räddningsstyrkan om jag försvinner. Nu ska vi börja dansa så jag måste yalla! Vi har en ny tränare som är skitstrikt, och om vi inte är tillräckligt bra så skriker han på oss att vi faktiskt representerar Palestina och att vårt beteende inte är tolererat!!!! Men han är rolig också, så det är ok. Ok, måste rusa. Yalla bye!

Ok, jag vet att det var jättelängesen jag skrev nu..... Pappa, du behöver inte oroa dej så mycket!! No news is good news, remember??? Allt är i alla fall toppen. Sonja har flyttat in hos mej och det är hur mysigt som helst. Nu fattar jag inte hur jag kunde bo ensam så länge... Vi ska skaffa trådlöst internet hemma snart, det tog mej nästan en halvtimma att öppna den här sidan. Man kan ju bli vasinning för mindre... Ok, gott folk, vi har gäster här för tillfället, var bara tvungen att skriva några rader för att lugna pappas nerver. Puss på er!!!